Vem har hund?

Jag har aldrig varit någon hundmänniska. Jag tycker de luktar illa och så sköter de sig inte själv, som en katt. Jag har alltid haft katt. Men sambon har alltid haft hund förr. Och vill gärna skaffa en. Jag har aldrig hittat nån ras som jag fastnat för. En gång för ett par år sen skaffade vi faktiskt en blandrasvalp. Vi blev så kära i den. Men vi bodde i lägenhet mitt i stan då, så rätt snart insåg vi att det inte skulle funka. Men nu har vi hus, och jag tror att jag hittat "rätt" ras för mig.


Rhodesian Ridgeback.

Men på en rassida läser jag:
"Att förena hundägande med jobb är ett pussel för att alla skall må bra. somliga har tur att kunna ha med sin hund på jobbet, andra kan arbeta skift men den grupp som varken kan det ena eller det andra får nog finna sig att åtminstone del av dag använda sig av dagmatte eller hunddagis för att hunden skall må bra. Ett vanligt problem bland hundar som inte biter sönder är tyvärr depressioner och magbesvär. Man kanske kan fundera över om de vänder sin sorg inåt istället för utåt som de hundar gör som biter sönder och förstör. För hunden kanske det är bättre med synliga resultat som hundägaren måste åtgärda än dem som tiger och lider.

För vems skull har man hund som skall vara ensamma 6-10 timmar per dag 5 dagar i veckan plus den tid man besöker ställen som inte är tillåtna att medföra hund? Inte för hundens i varje fall.

Något att tänka på kanske?"

Och visst förstår jag att man helst inte bör ha ett heltidsjobb om man har hund. Men... Vem kan ha hund då egentligen? Pensionärer, arbetslösa och sjuka? Eller de med "spejsiga" jobb, som t ex djurpsykologer och dylikt? Jag tycker det är märkligt att så himla många människor har hund, unga som gamla, har de inget jobb?